Det kliar bakom ögonen, jag tror det kallas sömn

Publicerad 2013-12-20 23:53:38 i Allmänt,

Avstamp från höstterminen, idag började 2013:s jullov. Jullovet med stort J, The Jullov, det sista jullovet. På stämningsfronten står det relativt knapert till, mina öron kan inte ens komma sig för att lyssna på ljuvlig julmusik och jag har mjäll, vad ni kära läsare (typ min mamma, pin) nu kan finna för intresse i denna fakta. Aftonen den tjugonde var en sådan då inspirationen var så enormt överboostad att jag i princip somnade, det är som ni förstår ansträngande att vara ett universalgeni med hjärnan fullproppad med idéer (jag är dock inte säker på att någon av er upplevt något som kan jämföras med min avancerade tankeverksamhet, så ni kanske inte förstår.. jaja). Men annars dinglar hängpattarna på i maklig takt till vardagens melodi, som i två och en halv vecka bryts av lov. Praise the lahwd. Jag tror att jag ursprungligen hade en liten skiss bakom pannbenet på vad detta inlägg skulle utmynna i, men den försvann som en fis i universum.

Det är ganska märkligt, varje gång jag hör det uttrycket tänker jag på min yngsta storbror då han var sisådär nio år. Han var på något vis definitionen av en fis i universum som försvann, inte för att han var gasig i magen eller så. Nej, nu börjar det spåra en smula så jag vill bara avsluta med en liten fråga som lyder huruvida ni har träffat världens vigaste man. Ni vet han som kröp in i röven och försvann? Inte? Okej! Erhåll då en ful kossa istället.
                                                                                   

Frossa i bröstet

Publicerad 2013-12-10 20:41:00 i Allmänt,

Jag är så trött, så trött. Och förmodligen en smula självupptagen.
Tjurar med slutna ögon över att min anteckningsbok är som bortblåst, lejos, gone! (För er mindre intelligenta, eller för er utan Google Translate, betyder lejos bort. Det är spanska, så ni vet. Dumbommar!) Religionsprovets små, spretiga, hjärnpunkterande och pungkrympande fingrar letar sig in under mina mina hårrötter och förpestar min kväll. Tvi og blä.

Vad håller jag på med? Jag skriver ingenting vettigt, alls. Ska jag sluta? Ja? Ja! Okej!

Säg nej till mig, innan jag hinner fastnar i dig

Publicerad 2013-12-02 21:30:01 i Allmänt,

Förvirringsratten på mitt liv är uppvriden till snäppet som kommer efter max. Jag blir inte klok på känslan som konstant bubblar i mitt bröst, det känns som om Mat-Tina har mätt upp oro, otålighet, förväntan, panik och springa-iväg-känsla i sin mixer och rört om, fast på fyllan så det hela tillslut blir en trögflytande sörja som stinget mig till halsen. Hela mitt liv är fel, så olikt sig självt som femtiotalets Elvis och nästkomande årtiondets rultig superstjärna.

Jag vill bara leva i ett lugnt tempo igen, allt går för fort. Alla stunder, alla val rinner mellan mina fingrar och hur jag än greppar efter dem hinner jag inte få någon kontroll.

Om

Min profilbild

Johanna

Se världen som den verkligen är, med dina egna ögon och ingen annans.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela