Publicerad 2013-10-07 20:51:00 i Allmänt,
Det är obegripligt hur enkelt det svåra egentligen är, när något svårare dyker upp. Jag inser nu hur obetydliga mina små dilemman är och ändå, ändå kan jag inte släppa dem. Inombords klagar jag över hur komplicerat det är att färdigställa ett par målningar jag arbetar med, hur min bror ännu inte fått kontakt med grafikkortskillen och hur helgen inte kan komma fort nog. Jag förstår mycket väl vilket onödigt gnäll jag just nu präntar in på min bloggs flöde, och ändå kan jag inte låta bli att le. Allt detta måste ju betyda att jag mår ganska bra, att jag inte har något värre att klaga över. Ty vi äro endast människor med behov af mycket större skala.
