Jag är så trött, så trött. Och förmodligen en smula självupptagen.
Tjurar med slutna ögon över att min anteckningsbok är som bortblåst, lejos, gone! (För er mindre intelligenta, eller för er utan Google Translate, betyder lejos bort. Det är spanska, så ni vet. Dumbommar!) Religionsprovets små, spretiga, hjärnpunkterande och pungkrympande fingrar letar sig in under mina mina hårrötter och förpestar min kväll. Tvi og blä.

Vad håller jag på med? Jag skriver ingenting vettigt, alls. Ska jag sluta? Ja? Ja! Okej!